Ginetta-säsongen 2017 är över och den har bjudit på det mesta i form av spännande racing, fina körningar och stora portioner dramatik. Här är min summering av intrycken från året som gått.
Topptrion: Tre förare tog hand om alla segrar. Otto Gullberg vann mästerskapet men bara sex poäng före Sebastian Arenram. Fem segrar mot fyra medan Anders Gustavson körde hem en. Vilka fortsätter nästa år? Otto funderar på något snabbare men frågan är vad? Sebastian satsar på Ginetta i England medan Anders stannar kvar. Favorit 2018?
Nästan där: Precis utanför pallen totalt men med kapacitet för mer. Niclas Harbig var snabbare än någonsin under sin tredje säsong i Ginetta. Tre gånger på pallen men inte den efterlängtade segern. Trots dubbla pole i Karlskoga.
Vassa nykomlingar: En rad ungdomar visade allt vassare form under säsongen. De yngsta bara 15 år fyllda. Danske Emil Dose lyckades bäst av dessa med tre pallplatser och femte position totalt i tabellen. Men såväl Filip Engdahl som Rasmus Hedberg, Jesper Ramsberg och Rasmus Hultgren utvecklades successivt och blir att räkna med nästa år.
Klassbyte: Niklas Kristiansson gick från framgångar i Mazda MX-5 till Ginetta G40 oçh slutade fin sexa.
Age is no issue: Från 15 år och uppåt – det är en del av Ginetta´s framgångsrecept. Roger Joleby, Bror Ellfolk, Anders Hedensjö och Karl-Arne Källström är fyra bevis på detta. Nu har de båda sistnämnda också bytt till G40.
Flera team: Från att mest ha handlat om enskilda satsningar börjar Ginetta-klassen få riktiga team där flera bilar ingår. M4 Solutions är ett bra exempel med förarna Niclas Harbig och Mikael Karlsson. Nästa år ryktas det om en tredje G40 i teamet. OTTO Racing – med en G40 och en G20 – tillhörde också de snyggaste i depån. Och Double H. Motorsport med Claes Rydman och Tintin Kanrell stod inte bara för support och reservdelar utan tog även hand om flera bilar med Emil Dose´s satsning i Tintin´s erfarna händer.
Favoriter som försvann: Inför säsongen var Robin Lassander den kanske störste favoriten. Men efter tekniska bekymmer på Mantorp Park samt en tredje- och en femte plats i Norge, sålde han bilen för att i stället ta time-out. Alexander Holmberg låg med i Topp-5 till och med Falkenberg men utflykten till Zandvoort kostade i form av en krasch och han tvingades avstå de två sista helgerna. Förhoppningsvis kommer båda tillbaka 2018.
G20 – ”still going strong”: Den 11:e säsongen för G20-modellen! Vilken annan tävlingsbil har varit med så länge i svensk racing? Flera av bilarna utan att motorn ens varit på renovering! G20 tävlar tillsammans med G40 med en egen bedömning. Även i år var det jämnt och ovisst ända fram till finalen. Joakim Stridh såg ut som en vinnare sedan Daniel Axelsson avstått en helg. Men flera brutna lopp i rad gjorde att han föll till tredje plats i sammandraget. I stället var det Andreas Lundin som kom närmast Daniel i poängtabellen genom att vinna sista loppet. Totalt tog åtta G20-förare poäng och närmast följde Anders Hedensjö, Thomas Henriksson, Anders Ekdahl, Christian Hampf och Gustav Larsson. Dessutom körde några gästförare som inte var anmälda till serien och därför inte tog poäng. Anders Ekdahl är värd ett extra omnämnande då han är den ende som kört sedan starten 2007. Inte alla tävlingar men samtliga år.
Slutligen vill jag också tacka två viktiga medarbetare i form av Bengt-Åce Gustavsson och ”Lillen” Ingnell. Bengan som dokumenterar Ginetta och hela svensk racing i bild och resultat. En ovärderlig kulturinsats som kan beskådas på svenskracing.se. ”Lillen” är vår länk till besiktning och kontroller som ser till att alla bilar uppfyller reglementet. Med den äran ska tilläggas för så vitt jag kommer ihåg har ingen blivit utesluten för att bilen inte varit 100% korrekt under hela säsongen! Summering blir att det knappast finns någon bättre enhetsklass än Ginetta i vårt land! Många tycker likadant och allt talar för att serien blir ännu starkare 2018. Ett 10-tal förare kommer att testa under hösten och flertalet är redan ganska säkra på att komma till start.
Visst ser vi fram mot våren!
Leif Lindström
