Autosport International i Birmingham

Andra veckoslutet i januari är synonymt med Autosport International i Birmingham. Åtminstone om man tillhör gruppen ”race freaks” med lite anglosaxiskt blod i ådrorna. Nåväl, mässan innehåller också annat än brittiskt men det är ändå främst örikets racing och delar av dess historia som presenteras under dagarna fyra.

Med delvis nya hallar fanns det anledning att förvänta sig att även innehållet skulle bjuda på mycket nytt. Men den som varit där några gånger kände snart igen majoriteten av utställare, och även de produkter/ tjänster man erbjöd. Att bilsporten är en stor industri i England framgår tydligt med mängder av aktörer som producerar allt tänkbart som behövs för en tävlingsbil. Och för de som utövar någon av alla bilsportens grenar. Seminarier och föreläsningar är en annan del av arrangemanget och från olika scener intervjuas personligheter inom bilsporten. Från F1-förare till teamchefer och andra nyckelpersoner. F1 är förstås en viktig del och samtliga stallens bilar finns på plats. Men många gånger är det mer spännande att se på alla äldre racerbilar som visas upp. Oftast i det skick engelsmännen kallar ”mint condition”.

Torsdag och fredag är alltid vikta för branschen, så kallade Trade Days. Lördag morgon öppnar utställningen för allmänheten och då är det riktigt trångt i gångar och montrar. Som besökare från t.ex. Sverige ser man givetvis till att vara en del av den förstnämnda gruppen. Dessa dagar fungerar också som mötesplats och det är här jag träffar personer jag inte mött sedan året innan. Gamla racerförare och teamägare som visserligen åldrats, men ändå har samma glöd som förut. Över en pint öl har historierna dessutom en förmåga att bli ännu bättre år för år…

Om det var bättre förr vet jag inte. Men i alla fall annorlunda. När jag började resa till England som 18-åring hette mässan Racing Car Show och huserade i London. I betydligt mindre Olympia-hallen fanns inte utrymme för lika mycket, men brittiska racerbilar rådde det ingen brist på. Ett faktum som bestod även sedan utställningen växt och flyttat till landets näst största stad. Smaka till exempel på dessa namn: Brabham, Chevron, Lola, March, Merlyn, Ralt, Reynard, Tiga och Van Diemen. Idag är alla dessa och flera andra borta. Det mesta hände under tidigt 90-tal då italienska Dallara dominerade och därmed tog kål på i stort sett alla andra F3-tillverkare. Numera har italienarna nästan monopol på all formelracing under F1. Indycar, F2, F3, Formula Nippon. Plus en massa annat. Inte långt därifrån ligger Tatuus som tog över helt i Formel Renault och nu också härskar i Formel 4. Fransmännen ej heller att förglömma med Oreca, Ligier (Onroak) och Norma. Britterna blev helt enkelt överkörda i utvecklingen, men de patriotiska entusiasterna kan i alla fall luta sig mot att merparten av F1-teamen ändå är kvar i England.

 

I år stod det än mer klart. Racerbilar ”made in England” är snart lika sällsynta som svenska postlådor. Endast en tillverkare fanns på plats som utställare och det var Ginetta. Radical – som varit med i så många år med stora montrar – saknades helt. Men Lawrence Tomlinson och hans gäng fortsätter sin framgångssaga och en hel del nytt är på gång:

G40 är slutsåld inför 2019. Totalt ungefär 100 bilar anmälda i Junior, G40 GRDC och Cup samt GT5 Challenge. Inga förändringar alls på bilarna, förutom nya backspeglar. Varför ändra ett vinnande koncept?

G55. Både SuperCup- och GT4-versionen fortsätter att sälja bra. Speciellt i Frankrike är GT4-modellen populär med 10-talet G55:or till start i mycket starka FFSA GT4.

G58. Den modifierade LMP3-prototypen är en grym track day-bil men passar bara in i några få serier där regelverket är ganska fritt.

LMP3. Glädjande nog satsar Ginetta åter på LMP3 och när det blir ett nytt reglemente 2020 kommer också en helt ny bil från fabriken.

LMP1/G60. Fjolårets stora nyhet blev inte riktigt det man tänkt sig. Enligt förarna Mike Simpson och Charlie Robertson var chassiet riktigt bra, men motorn allt för svag (bara 650 hästar…). Ett motorbyte mitt i säsongen hjälpte föga då den kinesiska sponsorn inte kunde betala. Återstår att se om det blir någon fortsättning i år. Bilen fanns i alla fall på plats i montern.

Största nyheten kommer snart…

Genéve-salongen i början av mars är kanske den mest berömda av alla bilutställningar. Här presenterar bilfabrikerna sina modeller och varje år kantas av nyheter. I år heter en av utställarna Ginetta Cars och för första gången visar nuvarande ägarna upp en vägbil! Mellan ”skål och vägg” under fredagens ”Award Dinner” fick jag se bilder på den färdiga bilen och den blir verkligen något speciellt. Än så länge har jag inte sett något om bilen i internationell press, så det är nog bäst att stanna vid denna korta information. Lyckligtvis delgiven er på ett språk få förstår så jag tror mig ha ryggen fri.

Två intensiva dagar och som vanligt en massa intryck. Gamla i repris och en del nya. När jag lämnade NEC-hallarna lördag förmiddag var köerna långa och gångarna redan välfyllda. Intresset för ”motor racing” är uppenbarligen lika stort som någonsin förut.